Whippet är en underbar ras som passar mig perfekt. Jag har tänkt flera gånger "en sådan skulle jag vilja ha" om andra raser men i ärlighetens namn så tror jag inte att jag någonsin kommer skaffa någon annan hund än en whippet.
Deras energinivå stämmer bra med mig - trivs bra med att bara ta det lugnt, men har massor med energi och engagemang när det gäller. De anpassar sig efter vad vi gör. Har jag en slödag så står de inte och skäller och tjatar om att vi ska hitta på något, utan de tar det också lugnt. Säger jag att vi ska hitta på något så tycker de att det är kul och spännande och vill hänga med (om det inte regnar, då kan det vara lite tveksamt). I kombination med deras minst sagt stora personligheter är de helt underbara! De är väldigt lättlärda, men vill de inte så är det svårt att övertala dem (möjligtvis med godis). Att de har mycket egen vilja tycker jag är väldigt charmigt och det gör även att man lättare ser dem som vänner än husdjur, eftersom de är tydliga med vad de vill och inte vill - vad de gillar och inte gillar.
Jag tror faktiskt inte att jag hade haft hund alls om jag inte haft whippet. Det var liksom inte riktigt meningen att skaffa hund. Jag fick inte ens, men som tur var så blev det så ändå.
År 2006 köpte jag en plansch med olika hundraser på. Jag kunde sitta och titta på den hur länge som helst och upptäcka nya hundar jag inte sett förut. Whippeten där var inte den första jag la märke till, men ju mer jag tittade på hundkartan, ju mer la jag märke till de lite ovanligare raserna. Efter ett tag hade jag fastnat för whippeten och den blev min favorit.
Senare samma år vid frukostbordet en morgon fick jag syn på en mäklarskylt untanför fönstret. Jag kommer ihåg att jag tänkte att det var många hus till salu i samhället och att jag önskade att någon med hund skulle flytta in så att jag kunde lära känna den och vara hundvakt. Inte kunde jag ens drömma om att jag någon vecka senare, genom samma fönster, skulle få syn på någon med tre whippets! Det gjorde jag i alla fall och det var Elisabeth "Kicki" Gustafsson (Springeldens) och hennes tre whippethanar Janne, Mattis och Milton. Jag kunde så klart inte låta bli att ta kontakt och fick genom henne även lära känna fler whippets, whippetägare och whippetuppfödare när jag bland annat följde med på tävlingar.
Jenny Hambergs (som då också bodde i Torpsbruk) tik Memphis fick en kull valpar (med prefixet Wikellis) och både jag och lillasyster var helt förälskade och hälsade på ofta. Alla valparna flyttade iväg, utom Poppins som fick bo hos Kicki. Ett år senare behövde en av de som flyttat ett nytt hem. Det var min Gucci. Mina föräldrar ville inte ha hund och försökte stoppa Kickis och mina planer, men till slut sa de "okej då" och jag tror inte de ångrat sig en enda gång! När jag började prata om att flytta hemifrån skaffade de nämligen en egen whippet ("Bella", Springeldens Dröm), för utan hund (läs Whippet!) kunde de ju inte vara...
Elin Frej Palm och Magnus Palm | Humblevägen 14 | 34265 Torpsbruk